Kjolar kan förekomma i en myriad olika längder och modeller, men två gemensamma drag är att de oftast börjar vid midjan och täcker rumpan (även om det finns varianter som också börjar vid höften). Kjolens längd har framförallt styrts av den rådande moralen i samhället och av modet, och har genom historien blivit allt kortare för att landa i den stora variation som finns idag. Några exempel på kjolmodeller är pennkjol, A-formad kjol, klockad kjol, jeanskjol och minikjol. Fördelen med denna variation är att kjolens utseende kan anpassas helt efter bärarens personliga smak. Förutom de olika modellerna finns det ytterligare variationsmöjligheter i form av olika färger, mönster och grafiska tryck. Om man tycker om det sistnämnda bör man besöka Nordicdesigncollective.se. Där finns en rad olika posters med grafiska tryck av nordiska konstnärer.
Kjolen har funnits som plagg i tusentals år. I dagens Armenien, i ett grottkomplex, har man till exempel hittat en kjol gjord av vävd halm, som har daterats till år 3 900 f. Kr. Det som däremot är en något nyare företeelse är att kjolen endast är ett plagg som bärs av kvinnor. I många kulturer, till exempel i Sydasien och Sydostasien liksom i Skottland och på Irland, har både män och kvinnor burit kjolar, till exempel i form av kilten, sarongen, kangan och lungin.
Det århundrade som har sett störst variation i kjolens mode är onekligen det västerländska 1800-talet. I århundradets tidiga år började kjolarna precis under bysten, i empirstilen. Under årtiondenas gång sjönk sedan midjelinjen gradvis ner till den naturliga midjan, samtidigt som kjolen blev allt vidare. För att få till den vida kjol man ville ha stöttade man upp den med stålkonstruktioner under klänningen, så kallade krinoliner. Efter 1860-talet förändrades dessa krinoliner till så kallade turnyrer, som skapade en silhuett som var platt framtill och pösig och yppig baktill. Längden på kjolen förblev dock densamma under hela 1800-talet; kjolfållen lämnade inte marken under alla dessa årtionden. Förändringen kom i samband med en kjol tänkt för sport och promenader på 1890-talet, som var hela 15 centimeter kortare än en hellång kjol. Denna kjol lade grunden, och gjorde att kjolen kunde lämna marken för gott under början av 1900-talet.